VILKA SKYDDSHANDSKAR MOT BIOLOGISKA RISKER?

Biologisk risk är risken att oavsiktligt bli exponerad (genom luft, matsmältning, hud- eller slemhinnekontakt) för biologiska agenser som kan ha negativa effekter på människors hälsa.

Det är därför viktigt att välja biologiska skyddshandskar mot biologiska risker, utformade för användning i laboratorier och som ger skydd för människor och processer.

VAD ÄR BIOLOGISK RISK?

Enligt EU-direktivet 2000/54/EG (ändrat genom direktiv (EU) 2020/739) om "skydd för arbetstagare mot risker i samband med exponering för biologiska agenser i arbetet" är biologiska patogener mikroorganismer (inklusive genetiskt modifierade mikroorganismer och högpatogena mikroorganismer och toxiner), cellkulturer eller mänskliga endoparasiter.

Det kan vara parasiter, bakterier, svampar, virus men även prioner (eller icke-konventionella smittämnen – NCTA), mögel, jäst etc.

Faror som ofta identifieras som relaterade till biologiska agenser är infektionssjukdomar, immunallergiska patologier, toxiska patologier, förgiftning eller till och med vissa cancerformer... inklusive riskerna för miljöskador vid oavsiktliga utsläpp.

Det finns en global konsensus om systemet för att klassificera sjukdomar i fyra riskgrupper, från nivå 1 för minimal biologisk risk till nivå 4 för extrem biologisk risk. Definitionen av varje risknivå finns i EU-direktivet 2000/54/EG samt i vägledningen från American Institute of Health (NIH) (https://osp.od.nih.gov/wp-content/uploads/NIH_Guidelines.pdf).

Laboratorienivåer för biosäkerhet (BSL) klassificeras från BSL-1 till BSL-4. Ibland anger "P" för "Patogen" följt av klassnumret även nivån av biologiska agens som hanteras inom laboratoriet (t.ex. P3 Laboratorium för nivå 3-laboratorium).

VEM KAN UTSÄTTAS FÖR BIOLOGISKA RISKER?

Exponering för biologisk risk är mycket vanligt vid laboratoriearbete. Det kan förekomma i medicinsk-biologiska laboratorier (MBL), laboratorier för patologisk anatomi och cytologi (AnaPath), centrala sterilavdelningar (CSSD), veterinära analyslaboratorier, industriella och miljömässiga analyslaboratorier, forskningslaboratorier, djuranläggningar och mer allmänt professionell verksamhet där det finns kontakt med djur, växthus, livsmedelsproduktionsanläggningar, avfalls- eller avloppsreningsanläggningar etc.

De flesta arbetstagare som exponeras för biologiska faror och behöver skyddas är de som hanterar dessa farliga biologiska agenser. Men de är inte de enda som behöver skyddas mot biologiska risker! Arbetsgivaren bör identifiera den personal som arbetar i samma lokaler men med olika uppgifter, kurirer som transporterar prover, administrativ personal samt underhålls- och servicepersonal (oavsett om det är internt inom företaget eller extern personal, dvs. arbetar på uppdrag av ett externt företag).

Oavsiktlig exponering i samband med bristande efterlevnad av arbetsplatsens instruktioner och/eller god hanteringspraxis på arbetsplatsen bör inte ignoreras eftersom den kan leda till kontaminering av anhöriga till den berörda personalen.

HUR MAN FÖREBYGGER EXPONERING FÖR BIOLOGISKA FAROR I LABORATORIET?

Hantering av organiskt material kan inte ske utan att vidta försiktighetsåtgärder som:

• Förbud mot att äta, dricka och röka för att undvika förtäring av eller kontakt med ett biologiskt agens.
• Regelbunden och noggrann handtvätt.
• En identifiering (av biologiska agenser) och en rigorös bedömning av arbetsgivaren av de risker som påverkar arbetsorganisationen, vilket leder till anpassning av arbetsstationer och den utrustning som används i samband med förebyggande av yrkesrisker.

Denna riskbedömning baserad på identifieringen av det farliga biologiska agenset, exponeringsnivån och riskens allvar måste leda till:

• Medicinsk övervakning av anställda som en del av den arbetsmedicinska förebyggandet.
• Säkerhetsutbildningar tillhandahålls laboratoriepersonal, regelbundet uppdaterade och anpassade till de uppgifter som utförs på arbetsstationen.
• Kollektiva skyddsåtgärder har införts och, vid behov, personlig skyddsutrustning (PPE) anpassad till de identifierade biologiska farorna, såsom biologiska skyddshandskar.

Det bör noteras att innan engångshandskar används bör specifik riskinformation och utbildning i hur man tar på och tar av dem på ett säkert sätt ges.

VILKA SKYDDSHANDSKAR MOT BIOLOGISKA RISKER?

Biologiska skyddshandskar måste väljas noggrant utifrån kraven för de uppgifter som är relaterade till aktiviteten (fingerfärdighet, ökat skydd mot kemiska och/eller biologiska risker).

Skyddshandskar som är registrerade som personlig skyddsutrustning (PPE) kategori III (komplex design) i enlighet med förordning (EU) 2016/425 bör bäras i samband med verksamheter med hög biologisk risk. Var dock noga med att inte glömma risken i samband med hantering av kemikalier som är nödvändiga för analys eller används vid desinfektion eller dekontaminering av utrustning och lokaler. Det bör därför säkerställas att engångshandskar är utformade både för skydd mot kemisk risk i enlighet med EN ISO 374-1:2016+A1:2018 och mot biologisk risk.

Engångshandskarna måste uppfylla kraven i normen EN ISO 374, inklusive del 2 utsedd av EN ISO 374-2:2019 avseende "bestämning av penetrationsmotstånd" för engångshandskar och del 5 utsedd av EN ISO 374-5:2016 för "terminologi och prestandakrav för risker mot mikroorganismer" för engångsskyddshandskar.

Engångshandskar i nitril och nitril/neopren av märkena SHIELDskin™, SHIELDskin CHEM™och ecoSHIELD™ Eco Nitrile PF 250 kraveni EN ISO 374-5:2016 och har en acceptabel kvalitetsnivå (AQL) på 0,25, vilket är nivå 3 enligt EN ISO 374-2:2019. Denna skyddsnivå för standardlaboratoriehandskar, som aldrig uppnåtts tidigare, ger ytterligare förtroende för att uppfylla biosäkerhetskraven.

Alla SHIELD Scientific engångshandskar förstå viruspenetrationstestning för handskar) vilket ger en nivå av efterlevnad, komfort och skydd som aldrig tidigare uppnåtts.

Välj lämplig engångshandske för skydd mot biologiska risker från SHIELD Scientific Glove Selection Guide eller kontakta oss för mer information.